men du vet...kanske?

och nu just nu och igår och dagen innan det

när det inte finns massa folk

runtomkring mig

utanpå mig

och i mina öron

som kan distrahera mig från mina egna hemska tankar och känslor

så känns det som att allt bara rasar

och jag känner inte mig själv

och det jag brukar kunna kan jag inte längre

och det jag vill, vill jag inte lägre

och det jag vet, vet jag inte längre om

det verklien stämmer om

det ens någon gång har stämt ihop

med allt och allting

och värkligheten runtomkrig mig

för hur ska jag ens kunna veta om verkligheten finns

när allt känns så overkligt och frånvarande

lyckligt som hjärtskärande är allt bara inte verkligt

är det att det är sommarlov

eller är det att jag har en för-virrad, för-irrad själ

eller är det bara så det är att vara

människa

varelse

levande

hon, det, den där saken

vars hjärta just nu slår

har gjort sedan 17år tillbaka och lite till

utan att hon vet varför

för jag vet inte varför mitt hjärta slår

FELICIA (spårar ut med ord och vill tillägga för alla som vill veta att hon inte är farlig bara lite konstig)

RosA hÅr och miNi gRiS

sommar, sommar!

silver måndagen till fredagen, kaninörhängen och MJhalsband till nicole på 17årsdagen (Grattis det är idag!)

systeryster och bröllopstävling på torsdagen, gick sisådär med brännda fingrar brysselkol och trötthetsmani.

underbar fredag som började med att en Carl von Linné flög upp i mitt ansikte och fortsatt med nicole och camilla i lilla-svenska-småstads-idyllen-alingsås, tågresor, cyklar, sjöar (eller va de en väldigt stor sjö?), skogar, kaffe och sushi. (fritidskort är bra för flickor som åker genom fem kommuner för att bada)

lördag (idag) slatholmen med jennie, solbada, havbada, skära upp hela fötterna på klippor havstulpaner och dyl. (härliga svenska sommar) tur att man hittar en medecinman med plåster.

söndag kommer imorgon och jag åker till partille med lukas och kajsa för att träffa siri (äntligen)

godnatt bloggen
puss o kram felicia